Ett stort beslut

Det har varit som att dra ut en tand. En lång och ganska smärtsam process då jag ideligen varit där och petat lite på det onda. På något sätt inte riktigt kunnat låta bli trots att det varit smärtsamt. Igår gjorde jag det äntligen. Bestämde mig för att låta det blöda ett kort tag för att det snart ska kännas bättre.

Jag har beslutat mig för att sälja min första egna lägenhet. Lyan som jag renoverat med omväxlande förtjusning, frustration, tandagnissel och sprittande entusiasm. Platsen som varit min grund och bas även när jag flackat runt. Stället dit jag alltid kunnat återvända. Där jag varit himlastormande och storskrattande lycklig och lika förtvivlad. Nu gör jag mig av med den. Det är dags att samla ihop mig, skapa en ny bas och öppna upp för något nytt.

Det låter kanske som att jag överdramatiserar. Kanske gör jag det också. Men för mig är det här en större sak än att byta stad och karriärsinriktning. Det överstiger vida den eventuella osäkerhet jag känner inför att resa ensam till andra sidan jordklotet (det är, om jag ska vara helt ärlig, inte något jag tycker är läskigt alls). I min värld är det här att rycka upp det lilla rotsystem jag lagt mig till med i en förhoppning om att hitta lämpligare jordmån.

Önska mig lycka till.

…………………..

I´ve decided to sell my first own apartment. This is a big decision for me. Wish me luck.

Jag, en blivande minimalist?

Jag har skänkt bort en av mina garderober mot avhämtning. Det innebär att mina klädinköp i fortsättningen måste ske enligt principen ”en in, en ut” eftersom förvaringsutrymmet drastiskt begränsas. Det känns bra. Jo, faktiskt! I fortsättningen ska jag bara köpa plagg som jag verkligen, verkligen älskar och då (om det krävs) unna mig att betala lite extra för dem. Bakom beslutet ligger insikten om att det ändå är sådana plagg jag använder och att en stor del av spontaninköpen blir bortglömda. Värdelöst med tanke på utrymme, miljö och plånbok.

Över huvud taget rensar jag drastiskt bland mina tillhörigheter just nu. Under en flytt tröttnar man rätt snabbt på att snava runt bland saker och kartonger. Det bästa jag vet för tillfället är när någon jag känner vill ta över något jag inte längre behöver. Det skapar rymd och gör livet lättare att leva.

(Pssst! Inflyttningen går framåt med stormsteg, även om det inte direkt syns på bilden;)

………………

You wouldn´t guess it by looking at the picture, but my move to another apartment is actually progressing! However, it makes me long for fewer things and more carefully selected items and clothes. Right now I just love to give things away. It makes life a whole lot easier when you don´t have to stumble upon things the whole time… 

Flyttpackar

Jag är tillbaka i Gävle och vadar som bäst runt bland flyttkartongerna i vardagsrummet. Flyttlasset går om några dagar och jag har fullt upp med att rensa ut, frakta bort och paketera. När man packar ner sitt liv i kartonger inser man vilka saker man verkligen vill ha tillgång till hela tiden. Det är dem man väntar in i det sista med att stuva ner i boxarna.

Nu har jag börjat plocka ner prydnadssakerna från hyllorna. Snart kommer mitt hem här i Gävle att te sig väldigt sterilt. För även om sakerna i sig inte fyller någon praktisk funktion är det de som ger mitt hem dess själ och mysfaktor.

Jag ser redan fram emot att få ställa fram den här lilla geishafiguren från Tokyo i mitt nygamla hem. Blir glad varje gång jag tittar på den.

Den lilla geishafigurinen är en souvenir från min Japanvistelse i Januari.

Foto: Kvadratsmart

………………

When you pack your life into boxes, it soon becomes very clear which things you really want to surround yourself with on a daily basis. I´ve just started to take down the decorations from walls and shelves and my home here in Gävle will soon appear very sterile. Because let´s face it: they are what gives my life it´s soul.

I´m already looking forward to placing this little geisha figure from Tokio on a cupboard again. It always gives me joy to look at it.