Saker som betyder något

När min farmor levde var hon väldigt mån om att ge oss barnbarn saker som skulle påminna oss om henne när hon gått bort. Adventsljusstakar att sätta i fönstren och efterrättsskålar är bara några av sakerna hon gav bort med orden ”så kan ni tänka på farmor när ni använder dem”. Som om hon var rädd för att bli bortglömd. Hon hade inte behövt oroa sig.

Farmor var en parant dam med blixtsnabba repliker. Ibland var de vassa, men farmor hade ett varmt hjärta och mycket humor. Hon berättade de fräckaste fräckisarna och fick mina kompisar att sätta i vrångstrupen med sina kraftuttryck. Min farmor var en person som man inte glömmer om man lärt känna henne, oavsett om man har saker som påminner eller inte. 

Däremot gillar jag att omge mig med ärvda saker och föremål som har en historia. Man får ett särskilt förhållningssätt till dem som man aldrig kan få till nyinköpta grejor. 

I köket har jag en gammal radio efter min morfar. Den fungerar fortfarande, si så där 60 år efter att den inköptes, men har ett skrälligt ljud och är sällan igång. När jag invigde den i min nuvarande lägenhet råkade jag ratta in en kanal med hip hop. Det kändes nästan surrealistiskt att den musiken kom från den gamla radion, att det över huvud taget var möjligt. Det var en härlig känsla som gav perspektiv åt tillvaron. Nu står radion där som en prydnad och som ett minne av morfar som gick bort när jag var sju år.

 Jag tyckte otroligt mycket om min morfar. Han var en sådan där vuxen som ser barnen omkring sig och får dem att känna sig viktiga. Mig lärde han att rita hästar och berättade spännande historier om djur som bott på gården tidigare. Dessutom hade han vanan att dricka kaffe på fat och puffade så där hemtrevligt på en pipa efter maten. Jag kommer nog alltid att tycka att det är något speciellt med de som röker pipa.

I vardagsrummet har jag ett enormt gammalt skåp som också kommer från mormor och morfars hem. Det krävs flera starka karlar för att rubba det ur fläcken och är helt ljuvligt med svängda trädörrar och intarsia-dekorationer. Mormor hade det i finrummet och förvarade sitt allra finaste porslin och silverbesticken i det. Hos mig har det delvis omskolats till linneförråd, men det är en ren fröjd att ställa in vinglasen i mellanskåpet. Jag tror att mormor skulle ha gillat det.

Ett av mina mer ljusskygga arvegods är en tavla från farmor. Den föreställer en grupp människor som badar intill en kvarn, alla mer eller mindre nakna. Den är tecknad med burlesk humor och som liten var jag fascinerad över hur olika kropparna såg ut beroende på hur gamla personerna var och hur väl de höll vikten. Som fyraåring var tavlan faktiskt det första jag kollade in när jag kom hem till farmor. Sedan tioårsåldern har jag mest tyckt att den är genant, men farmor testamenterade den till mig och nu står den väl dold i min garderob. En kompis tjöt av fröjd när hon fick syn på den och krävde att jag skulle sätta upp den på väggen, vilket jag faktiskt funderar på att göra. Den är ju trots allt en del av min historia. Och varje gång jag ser den ska jag tänka på farmor.

Annonser

2 thoughts on “Saker som betyder något

  1. Vella skriver:

    Nu väckte du ett härligt gammalt minne,….min farmor och farfar hade oxå en sådan radio, ute i deras ”lillstuga”. Men det hade jag hade glömt bort. Tack för att du fick mig att komma ihåg denna bruna radio, som jag älskade att pilla på;)
    Kramisar

    • Kvadratsmart-Maria skriver:

      Åh, vad roligt att jag kunde väcka ett gammalt minne till liv! De är ju bara för härliga de där gamla radioapparaterna. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: